Roslagsverkstäder – Kompetensutveckling är framtiden
Roslagsverkstäder – ett familjeföretag med ambitioner
Det var inte alls givet att Andreas Thoresson skulle ta över familjeföretaget när hans far inte kunde fortsätta. Nu äger han Roslagsverkstäder tillsammans med sin tvillingbror Jonas, och tror att Skärteknikcentrum Sverige kan bli en bas för att skapa nya kontakter – och säkerställa kompetensen för framtiden.
Text: Karin Wallén
Foto: Carita Holmberg
På Roslagsverkstäder i Hallstavik går tretton CNC-maskiner för högtryck. Här tillverkas reservdelar till framförallt glasmaskiner som tillverkar flaskor, men även till maskiner inom bland annat gruvindustrin och pappersindustrin. Gjutna metalljärnsdetaljer som produceras i korta och medellånga serier, och lämnar den lilla verkstaden utanför Norrtälje för att skeppas ut i världen.
– Här känner jag produktionstakten i hela företaget. Vi producerar varje dag och jag följer varje steg i processerna. Det är en häftig känsla. Den får man inte när man jobbar i tjänstesektorn, säger Andreas Thoresson.
Han är uppvuxen med företaget, som startades av hans far och dennes bror, i början av 1970-talet. Andreas jobbade ett tag i produktionen, men att han skulle ta över företaget var inget han hade funderat över, eller ens känt förväntningar på.
Allt förändrades när pappa Lennart blev hastigt sjuk 2002. Andreas och tvillingbrorsan Jonas bestämde sig snart för att ta över företaget tillsammans, och 2007 gick köpet i lås. Andreas är vd och marknadsansvarig, Jonas är produktionschef och kvalitetsansvarig.
– Han är den bästa kollegan man kan ha. Det funkar jättebra, säger Andreas om Jonas, som jobbat i företaget under lång tid.
Andreas gjorde några utsvävare både inom vården och i it-branschen, innan han kom tillbaka till familjeföretaget i verkstadsindustrin. Han kände att han hade saknat närheten till produktionen, att vara en del av allt som sker i verkstaden.
Tvillingbröderna Jonas och Andreas Thoresson tog över familjeföretaget Roslagsverkstäder efter sin far.
CNC-operatören Jimmy Söderström studerar en bearbetningsritning.
Andreas Larsson emballerar artiklar som är klara att skickas till kund.
Ansvar och delaktighet
När Andreas och Jonas tog över var tiden mogen för ett annat sätt att arbeta. Generationsskiftet innebar att personalen blev mer delaktig, fick mer eget ansvar och mandat att påverka besluten. Den stora vändpunkten kom när företaget blev en del av det nationella programmet Produktionslyftet (initierat av Teknikföretagen och IF Metall).
– Förr var det ju så att alla beslut togs uppifrån och sedan skulle de anställda genomföra förändringarna. Idag jobbar vi helt annorlunda. Vi tar upp idéer direkt från produktionen och genomför dem, eller presenterar idéer som de anställda sedan är med och påverkar och finputsar. Det finns många små förbättringar i det dagliga arbetet som gör stor skillnad för ställtider, och det är jättebra att alla är med mer aktivt i produktionsplaneringen och sätter produktionsmål dag för dag, säger Andreas Thoresson.
Han trivs med det mer moderna sättet att arbeta, och CNC-operatörerna i verkstaden tycker också att delaktighet är viktigt. Det är ett sätt att skapa en attraktiv arbetsplats.
Det som däremot behövs och saknas är mer utbildad personal.
– Vi får rekrytera till lättare jobb och lära upp personerna här, men det tar flera år. Egentligen behöver vi rekrytera till mer avancerade arbetsuppgifter redan nu, men det är svårt i vår region.
Brist på utbildad personal
Hallstavik i Roslagen är visserligen en liten ort, men har bra infrastruktur inte minst tack vare pappersbruket Holmen Paper. Dessutom ligger Roslagsgjuteriet, som de jobbar mycket med, bara några mil bort, och det är heller inte särskilt långt till Arlanda och Stockholm.
– Vår konkurrensfördel är att vi har korta ledtider och bra kvalitet. Vi konkurrerar framförallt med utländska aktörer. Lågkostnadsländer som Kroatien och Ungern. Vi levererar till kund i Sverige som sedan distribuerar vidare ut i världen, säger Andreas Thoresson.
Ett problem han ser i regionen är dock den påtagliga bristen på utbildad industripersonal.
På en mindre verkstad som Roslagsverkstäder kör samma personal flera olika maskiner, använder olika program, och har ansvar för kvalitet på ett annat sätt än man gör på ett större företag. Det ger mycket kunskap och erfarenhet.
Kompetensutveckling är framtiden
För att möta framtiden som en attraktiv arbetsplats menar Andreas Thoresson att man måste kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner och utmanande arbetsuppgifter.
– Och visa att alla får möjlighet att utvecklas i sitt arbete. Det är det som är lite anledningen till att jag tittade på Skärteknikcentrum Sverige. Hur ska vi utbilda personalen och säkra vår framtid? Hur kan vi ge dem kompetensutveckling? Det är en av de svåraste nötterna att knäcka. Vi måste också göra industrin mer intressant för unga att jobba med. De ser på oss och undrar, vad kan företaget erbjuda mig, hur kan jag utvecklas? Det är nytt för oss inom industrin.
Så vilka är de stora utmaningarna för framtiden?
– Det är kompetensförsörjningen och att Sverige som industriland ska fortsätta vara konkurrenskraftigt när det gäller kvalitet och miljöfrågan – där måste vi visa att vi är duktiga. Det är viktigt att tänka på helheten, globalt också. Vi måste tro på oss, och att vi med våra kunskaper kan vara konkurrenskraftiga. På kostnadssidan kan vi inte konkurrera. Men däremot är vi väldigt flexibla och kvalitetsmedvetna – och det måste vi visa.
Vad förväntar du dig av att vara med i Riksföreningen Skärteknikcentrum Sverige?
– Att få vara med som en del av utvecklingen av verkstadsindustrin – framförallt inom utbildning, kompetensutveckling och hur vi kan bli en intressant arbetsplats för unga. Jag hoppas få ett större kontaktnätverk. Och att vi kan utbyta erfarenheter. Vi har säkert stött på en del liknande problem, och då kan vi lära oss av varandra.
Andreas Thoresson om Roslagsverkstäder
Höjdpunkt: Att jag och min bror Jonas fick möjlighet att driva företaget tillsammans.
Vändpunkt: När vi började arbeta enligt Lean-principerna, med hjälp av programmet Produktionslyftet.
Svag punkt: Kompetensutveckling. Det vill vi bli bättre på.