Hur kan tillverkningsprocesser optimeras för att spara mer material och samtidigt minska koldioxidavtryck och ekonomisk förlust? Svaret kan vara ett enkelt byte av verktyg i maskinen.

Trenden är tydlig. Svensk tillverkningsindustri vill spara mer. Och det ur flera aspekter. Både ekonomiskt och miljömässigt. Skärande bearbetning kan därför kännas som en hopplös bransch. Det är trots allt tack vare det material som tas bort som detaljerna bildas. Även om det aldrig går att nå noll procent spill är det idag onödigt mycket material som blir skrot. Och skrot är förlorade pengar – det vet alla.

Tänk om delar av det material som går till spillo kan bli riktiga detaljer i stället?

Hållbara lösningar

Med ett nytt skärverktyg blir det möjligt att spara mer. WhizCut har precis lanserat sitt avsticksskär, WhizTwin, som sparar 0,5 millimeter mer material per tillverkad detalj. Men en halv millimeter är inte så mycket. Eller?

Redan 2019 lanserades ett verktyg som skulle bidra till mindre spill och mer pengar i plånboken. Ett verktyg som fick ta emot fin feedback från kunder världen över. Verktyget håller nämligen samma prestanda som ett standardverktyg men tillåter råmaterialet att gå ner i bredd. Med det nya verktyget WhizTwin har man tagit ännu ett steg i rätt riktning så att tillverkande företag kan spara mer och bli ännu mer hållbara.

Och faktum är att en halv millimeter mindre skrot snart blir både meter och kilometer i sparat material. Det i sin tur låter tillverkande företag tjäna mer och slösa mindre. Det finns flera framgångsexempel tack vare de nya verktygen. Men ett sticker ut lite extra. Japanska Nidec har lyckats spara två kilometer material i månaden bara genom att välja ett smalare verktyg.

En smart kalkylator för smarta avsticksskär

För att göra vinstaffären för tillverkaren så tydlig som möjligt har WhizCut tagit fram en tillhörande kalkylator. Genom att fylla i några få parametrar i kalkylatorn blir det tydligt hur mycket verksamheten sparar både vad gäller den egna ekonomin och jordens resurser.

Kalkylatorn bygger på officiella siffror från FN och är en indikator på hur verksamheten ligger till i relation till de globala målen.

WhizCut är mer än bara en svensk tillverkare av skärande verktyg. I bolaget finns expertis som kommer varje kund till gagn. Tillsammans med sina kunder utvecklas ständigt nya verktyg som möter branschens kravställningar och utmaningar. Trots att huvudkontoret och världslagret ligger i Helsingborg finns WhizCuts verktyg i maskiner världen över.

– Vi utvecklar verktyg som hjälper våra kunder att spara mer. I Sverige är vi duktiga på att anamma nya smarta lösningar och jag tror att verktyg som WhizTwin är framtiden. Det är tydligt att vi behöver hitta sätt att slösa mindre. Därför tycker vi att det är onödigt att svarva bort material som kunde ha blivit pengar, säger Chris Schmidt, vd på WhizCut.

Om WhizCut

WhizCut är världsledande i skärande verktyg för längdsvarvar. De erbjuder ett komplett sortiment av vändskär, gängfräsar och mikroborrar för intern och extern bearbetning.

LÄS MER »

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB se tillbaka på en 147 år lång och vindlande historia. Men nu blickar man framåt, med målet att utvecklas inom alla kompetenser. Som medlemmar i Skärteknikcentrum Sverige hoppas bolaget på givande utbyte med andra i branschen.

– Mina första ord var: Jag kan inte ett skit om vad ni gör, men jag kan affärer. Vi litar på varandra och jobbar utifrån det.

Det har gått fyra år sedan Patrik Kåhre steg in på Lidköpings Mekaniska Verkstads AB med uppgift att vända en sviktande lönsamhet. Med sig hade han en tro på styrkan i delaktighet på arbetsplatsen och möjlighet att påverka sin situation.

– Hjärtat i verksamheten är produktionen. Vi på kontoret är mer en stödfunktion, konstaterar Patrik Kåhre.

Patrik har en mångårig bakgrund inom Volvobolagen i Skövde, har varit ansvarig för LEAN-konceptet på Volvo i Sverige, och jobbat både som konsult och som vd på flera andra andra företag innan han 2018 värvades till Lidköpings Mekaniska Verkstads AB, där han snart blev vd. Han sitter även med i koncernledningen för ägaren Motala Verkstad Group, MVG.

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB historia är lång och anrik. Företaget startades 1875, och fusionerades med SKF 1929. Därefter följde många resor fram och tillbaka under krigstid och efterkrigstid – men samarbetet med SKF fortsatte fram till år 2000, då LMV bröt sig ur. Sedan 2008 bedrivs legotillverkning av komplicerade maskinkomponenter och prototyper till ett flertal företag och sektorer. Bland kunderna finns bland annat Volvo lastvagnar och Volvo Cars, SKF, Saab, Saab Scania och Sandvik.

– Men vi jobbar också mycket mot den växande energisektorn, till exempel med innovativa företag som jobbar med energi i havsmiljö.

Vill nå ut till ungdomarna

På fabriken i Lidköping finns idag 35 anställda. Personalomsättningen är väldigt liten – på gott och ont. Precis som för branschen i stort är det svårt att få tag på utbildad personal, men genom samarbete med industritekniska skolor i närheten lyckas företaget ibland anställa yngre förmågor.

– Vi har utvecklat ett lärande på plats som jag tycker fungerar väl. Personalen här tar väl hand om de nya. De känner sig bekväma och vågar ta initiativ, säger Patrik Kåhre.

Han är mycket ute på skolor och försöker få svar på vad det är som gör att färre ungdomar söker sig till industrin och industritekniska utbildningar. Svaren han får handlar om att industrin måste visa upp sig mer, gärna i sociala medier. Det är något som LMV tagit till sig.

– Bland annat har vi anlitat en tjej som jobbar med marknadsföring, lite av en influencer kan man säga. Hon ska nu ta hand om våra instagramkonton på MVG och LMG.

Patrik Kåhre tror dock att man behöver börja väcka intresset för industrin redan när barnen är yngre, kanske från lågstadiet eller tidigare. Men allt som kan göra att fler upptäcker och börjar intressera sig för industrijobben är positivt, och som ett led i detta arbetet får Lidköpings Mekaniska Verkstads AB snart besök av ett gäng så kallade syvare (tidigare syokonsulenter) som nu ska få en bättre inblick i hur arbetsplatsen och uppgifterna ser ut – och sedan kan föra det vidare till eleverna.

Att skapa en attraktiv arbetsplats

Kontakten med skolorna är viktig. Men i rekryteringsarbetet är man även öppen för andra vägar in i yrket. Vare sig personerna redan har grundläggande kunskap om verkstadsindustrin eller inte så utbildar man på plats.

– Vi kan anställa från helt andra sektorer i samhället, till exempel vården. Viljan att lära är nummer ett. Och att ha roligt på jobbet är pricken över i, säger Patrik Kåhre.

Men för att locka ny arbetskraft måste man också vara en attraktiv arbetsplats. Det stannar inte vid att erbjuda utbildning, menar han.

– Jag lyssnar mycket på mina vuxna barn, vad de tycker är viktigt. Idag vill man ha flexibla arbetsförhållanden. Det kanske inte alltid fungerar i industrin, men till viss del kan vi anpassa oss. Vi har till exempel ändrat våra skift lite för att det ska passa hur familjer ofta ser ut idag med två arbetande föräldrar. Vi har flextid inom rimliga gränser.
Även utanför arbetstid skapas tillfällen för umgänge, med aktiviteter som grillning, fiske, padel och bandymatcher.

Nätverkande är a och o

Som medlem i Skärteknikcentrum Sverige ser Patrik Kåhre fram emot ett större nätverk, för hela företaget. Bara strax efter att LMV gått med fick några i personalen åka till en konferens om forskning om hårdsvarvning på SKF i Göteborg, arrangerad av Skärteknikcentrum Sverige.

– Det gav en inblick i forskningen, men för oss gav det också ringar på vattnet genom att vi kunde utöka vårt nätverk. Det är jätteviktigt. Det är en stor anledning till varför vi vill vara med, säger Patrik Kåhre.

Han hoppas på givande utbyte och samarbete med andra i branschen.

– Vi måste bli effektivare eftersom vi slåss på en global marknad. Och löner kan vi inte slåss med. Vi måste titta på bearbetningsbarheten i våra material. Utveckla skärmetoder, skärplattornas egenskaper och mycket annat. Allt för att bli konkurrenskraftiga.

För egen del ser han sin bakgrund med LEAN-konceptet som en tillgång och möjlighet att dela med sig av i nätverket. Som en röd tråd genom karriären har hans uppgift handlat om att vända en sjunkande lönsamhet till en bättre framtid. Så vad är receptet?

– Att jobba med ett humant, inkluderande och inspirerande ledarskap, konstaterar Patrik Kåhre.

– När jag gick ledarskapsutbildning för 30 år sedan var det något helt annat än idag. Det måste man jobba med och utveckla. I grunden måste du ha ett människointresse, det funkar inte annars.

Om Lidköpings Mekaniska Verkstads AB

Lidköpings Mekaniska Verkstads AB grundades 1875 som kom att leda till att bolaget fusionerades med SKF år 1929. I dag levererar företaget både maskinkomponenter, prototyper och andra detaljer som kräver hög noggrannhet genom skärande bearbetning och montering. Sedan december 2019 är de en del av MVG Motala Verkstad Group AB.

LÄS MER »

Hög personlig service, bred produktportfölj och innovativa lösningar – ja det är grundstenen för Iscar Sverige som sedan 1987 säljer verktyg till svensk verkstadsindustri. Tillsammans med sina kunder vill Iscar att den svenska industrin ska förbli konkurrenskraftig på den globala marknaden.

Industrin är i en pågående omställningsfas. För en verktygsleverantör som Iscar påverkas man i allra högsta grad av förändringar som tex elektrifiering, 3D-printing och artificiell intelligens (AI). Allt eftersom verktygsmaskiner, material och metoder förändras utvecklar Iscar verktyg som svarar upp till den snabba utvecklingen.

För Iscar är det viktigt att kontinuerligt jobba med utbildning och utveckling inom företaget. Både vad gäller ny teknik och nya tillverkningsmetoder. All utveckling grundar sig i att kunden ska få den support som krävs för att fortsätta utvecklas i linje med de krav som finns från branschen.

En fortsatt hållbar konkurrenskraftig industri

Iscar har ett stort fokus på hållbarhet vilket syns på utvecklingen av Iscars verktyg, genom exempelvis att använda mindre hårdmetall. Fler vändskärslösningar finns idag i mindre dimensioner än tidigare. Modulära lösningar med utbytbara skärhuvuden, verktyg med lägre effektåtgång och andra materialbesparande lösningar är andra exempel på hur verktygen har utvecklats för ökad hållbarhet.

Branschen är i stort behov av kompetens och det är viktigt att fler unga attraheras av jobb inom industrin. I dagsläget finns det fler arbetstillfällen än det finns kvalificerad arbetskraft. För Iscars kunder är det i många fall svårt att hitta den rätta tekniska kompetens som företagen behöver.

Iscar har nyligen anställt tre nya medarbetare i syfte att kunna ge ännu högre servicenivå och exempelvis kunna jobba tillsammans med sina kunder i teknikprojekt eller stötta med viktig kompetens. Med en ökad personlig närvaro kan Iscar bidra till en ökad produktivitet och lönsamhet för sina kunder. En satsning som i sin tur bidrar till ett konkurrenskraftigt Sverige.

– Vi ska vara lätta att jobba med och hålla högsta kvalitet hela vägen från support till service, verktyg och leverans. Vi har en stor fältorganisation och tror på personlig närvaro hos våra kunder. Samtidigt har vi under de senaste åren utvecklat många digitala tjänster som gör att kunden kan ta hjälp av vår kompetens på flera sätt. Iscar är en partner som levererar både värde och mervärde till våra kunder, säger Hannes Strache, vd på Iscar Sverige.

Om Iscar

Iscar är ett världsledande företag som utvecklar och tillverkar verktyg för skärande bearbetning. Iscar Sverige med huvudkontor i Uppsala marknadsför och säljer med hjälp av ett 45-tal medarbetare ett komplett sortiment av lösningar för fräsning, hålbearbetning, svarvning, avstickning och verktygshantering till svensk verkstadsindustri.

Iscar Sverige jobbar nära kunden för att med tekniskt kunnande och innovativa lösningar öka kundernas produktivitet och lönsamhet.

LÄS MER »

KUKA:s historia stäcker sig så långt som 125 år tillbaka i tiden. Men KUKA robotics uppstod egentligen redan när den första elektriskt drivna roboten lanserades 1973. Sedan dess finns bolagets robotar inom alla tänkbara, och icke tänkbara områden, men inte minst inom bil- och metallindustrin.

Vad innebär robotisering egentligen?

Flera branscher har redan anammat automation och robotisering men det finns fortfarande många som inte upptäckt robotens fördelar. Fortfarande finns det de som tror att robotar och människor tillhör två olika läger. Där robotar tar över människans arbeten och ersätter den. Men är det verkligen så robotisering fungerar?

Nej, KUKA robotics – tillsammans med SWIRA (Swedish Industrial Robot Association), menar att robotisering förflyttar och optimerar mänskliga resurser snarare än att ersätta dem.

Skärande bearbetning är en bransch som skulle kunna dra mer nytta av robotiseringen. Trots detta är det många verksamheter som fortfarande inte använder robotar i sin produktion. Det är inte ovanligt att det okända skrämmer därför kommer här några exempel på vad robotar kan hjälpa till med i berörda verksamheter.

KUKA har hjälpt flera företag till robotisering

Vår erfarenhet är att det saknas kunskap om robotisering. Bristande kunskap skapar rädsla som höjer tröskeln för att implementera robotar i verksamheten. KUKA robotics hjälper gärna till från nyfikenhet till implementering av en robot. Vi kan bistå er med kunskap och ekonomisk säkerhet på vägen.

• Vi hjälper er att hitta rätt robot för er applikation.
• Vi hjälper er med rätt säkerhet och bygger gärna en digital modell av roboten innan den implementeras i verksamheten.
• Vi lånar ut valfri robot under tre månader så att ni får testa den innan ni bestämmer er.

Vi vill ta bort rädslan för att robotisera produktionen. I dagsläget finns ingen robot som tar bort behovet av mänsklig arbetskraft utan enbart farliga och monotona arbetsuppgifter. Samtidigt skapar robotiseringen en mängd nya typer av jobb och arbetsuppgifter vilket leder till utvecklingspotential för såväl verksamheter som medarbetare.

Vi pratar gärna mer om robotiseringens framgång och fördelar med er.

Om KUKA Nordic

KUKA är ett globalt automatiseringsföretag med en omsättning på cirka 3,3 miljarder euro och cirka 14 000 anställda. Som en av världens ledande leverantörer av intelligenta automatiseringslösningar erbjuder KUKA kunderna allt de behöver från en enda källa: från robotar och celler till helautomatiserade system för fordonsindustrin, elektronik, metall och plast, livsmedel, e-handel/detaljhandel och medicinska system. Företaget har sitt huvudkontor i Augsburg, Tyskland.

LÄS MER »

Framtiden är blyfri mässing. Omställning till blyfri mässing påbörjas 2024 vilket innebär att flera legeringar som innehåller bly inte kommer
att vara godkända för produktion av komponenter i kontakt med dricksvatten.

Enligt myndighetskrav kommer bly som legeringsämne i mässing fasas ut helt och hållet under de kommande tio åren. Redan 2026 ska alla nya typgodkända produkter som kommer i kontakt med dricksvatten vara blyfria. Marknaden befinner sig i ett skarpt läge. Det innebär nya blyfria mässingmaterial och modifierade tillverkningsmetoder. Tiden springer i väg och kraven kommer närmare. Omställningen behöver starta nu.

En anrik mässingsproducent

Nordic Brass Gusum AB har producerat mässing sedan mitten av 1600-talet. Mässing har alltid ansetts vara ett material som är tacksamt att bearbeta och forma. Samtidigt har mässing en hög återvinningsgrad, ur miljösynpunkt ett fördelaktigt material. Under de senaste åren har Nordic Brass utvecklat och tagit fram en metod för att producera blyfri mässing, AquaNordic® metoden.

Vår blyfria mässing från Nordic Brass Gusum AB går att återvinna tillsammans med vilken annan mässing som helst. I stället för bly tillsätts keramiska partiklar. Det gör att AquaNordic® mässing är enkelt att bearbeta och beter sig på liknande vis som en traditionell mässing, samtidigt möter materialet de nya myndighetskraven.

Framtidens material är här

Tack vare 10 års erfarenhet av utveckling har vi också haft möjligheten att hjälpa våra kunder att anpassa sina tillverkningsprocesser. Vi kan vara med och ge råd när du som kund behöver justera din produktionslinje för framtida blyfria mässingsmaterial. Nordic Brass Gusum AB har genomfört mängder av tester med fina resultat hos berörda företag inom såväl bearbetning som gjutning och pressning. Det finns flera framgångsexempel som påvisar att blyfri mässing är ett material för framtiden.

Ni kan bli nästa framgångsexempel med tillverkning i mässing som uppfyller aktuella myndighetskrav. Vi berättar gärna mer om AquaNordic® och hur er verksamhet kan ställa om för framtidens tillverkning i blyfri mässing.

Om Nordic Brass Gusum

Nordic Brass Gusum är ett av Sveriges äldsta bruksföretag med specialkompetens och över 360 års erfarenhet när det gäller mässing. Nordic Brass Gusum tillverkar varje år 25 000 ton mässing i form av stänger, tackor och mutter. Mässingen framställs i företagets egen fabrik, som är en av Europas främsta.

Merparten av produkterna levereras till den nordiska marknaden där kunderna vidareförädlar mässingen till slutprodukter som VVS-tillbehör såsom kranar och duschhantag, skruvar muttrar, låsdetaljer, elkomponenter och prydnadssaker med mera.

LÄS MER »

När Generation Z listar sina önskemål på en framtida arbetsgivare är det få argument som stämmer in med den bild som målas upp av den svenska industrin. Branschen står därför inför stora utmaningar att attrahera rätt kompetens inom de yngre ålderskategorierna. Men visst går det att vända utvecklingen och få fler att välja en karriär i branschen? Eller?

Ulrika Elmersson, vd på Skärteknikcentrum Sverige, har ett stort intresse för ämnet kring de nya generationerna på arbetsmarknaden, vad som driver och intresserar dem. Allt för att få svar på varför inte fler väljer en framtida karriär inom industrin, som definitivt kan räknas som en framtidsbransch.

Unga har dålig koll på svensk industri

Vad visar då hennes efterforskningar? Jo, en stor utmaning handlar om den ”negativa” bild som många unga (tyvärr) förknippar med den svenska industrin idag. Ulrika hänvisar bland annat till dystra siffror från Region Jönköpings läns undersökning tillsammans med Ungdomsbarometer från 2023 som visar att en stor majoritet av de tillfrågade ungdomarna uppger att de inte ser svensk industri som en attraktiv arbetsgivare med vare sig intressanta arbetsuppgifter eller kul arbetsmiljö.

Teknikföretagens undersökning visar också att endast 30 % av de tillfrågade ungdomarna har kännedom om det industritekniska programmet på gymnasiet. eller vet vad programmet innefattar. De har dessutom aldrig besökt en industri, de har inte koll på vilka yrken som finns i branschen och inte heller vilka karriärvägar som finns att ta.

– Det är ett grundproblem att kunskapen om branschen generellt är låg, menar Ulrika.

Industrin behöver få koll på Gen Z

För att locka Gen Z till industrin behöver företagen jobba mer med Eployer Branding. Samtidigt gäller det för industriföretagen att sätta sig in i vad som kännetecknar Gen Z och vad de värdesätter på jobbet. För att öka attraktionskraften.

Gen Z beskrivs ofta som den mest utmärkande jämfört med tidigare generationen. De styrs av värderingar och är uppväxta med ett ständigt informationsflöde på webben och i sociala medier. De har hög kunskap om digitala verktyg och kan enkelt nörda ner sig och snabbt bli proffs och experter i ett ämne.

Samtidigt finns det ett stort fokus på sociala frågor i den här gruppen. Jämställdhet är en självklarhet. Alla människor har samma värde oavsett ålder, kön eller bakgrund och det är inget att diskutera.

Hälsa är ett annat viktigt område, som också på olika sätt kan appliceras på företag.

Hög lön, bra ledarskap och utvecklingsmöjligheter

När det kommer till arbetsplatsen så har möjlighet till Work-life balance också seglat i topp efter pandemin. Gen Z vill känna att det finns en bra balans mellan jobb och fritid med möjlighet till remote work och flexibla arbetstider.

Hög lön är en annan viktig parameter för Gen Z i valet av arbetsgivare. Man vill tjäna bra. Vilket kan kopplas ihop med att många vill ha råd att köpa sin första bostad.

– Det handlar om att äga och ta kontroll över sin framtid, poängterar Ulrika.

Andra viktiga faktorer handlar om bra ledarskap och möjlighet till utveckling.

Bättre marknadsföring av en bransch som ligger i framkant

Vad kan då industriföretag som vill attrahera de nya målgrupperna konkret göra?

Steg no 1 kan vara att ta sig en funderare kring hur Gen Zs drivkrafter kan appliceras och lyftas på arbets- platsen. Och inte minst i marknadsföringen utåt.

För även om det finns en nidbild av branschen, finns en rad attraktiva faktorer som branschen kan blir mycket bättre på att framhäva. Till exempel hur industrin kan utvecklas och integrera moderna teknologier som artificiell intelligens, automation och Internet of Things (IoT). Delar som definitivt kan intressera den nya generationen framåt.

Att generellt höja kunskapen om branschen och dess karriärmöjligheter lyfts också som en framgångsfaktor långsiktigt. Också att företagen behöver bli bättre på att fånga upp ungdomar tidigt genom att exempelvis erbjuda studiebesök från skolor, ta emot praktikanter och sommarjobbare. För att återigen visa upp verksamheten och dess karriärmöjligheter.

Vad är viktigast för Gen Z i valet av ny arbetsgivare

(Källa: Rapporten Ungdomsfokus 2022)

1. Trevlig miljö och trevliga kollegor
2. Hög lön
3. Balans mellan arbetsliv och fritid
4. Personlig utveckling
5. Bra chef/flexibla arbetstider

Text: Therese Millerstrand, TNG Tech

Det här är en artikel från TNG Tech, specialister inom interim- och teknikrekrytering.

Läs mer här: tng.se/tech

En tid har gått sedan Yrkes-EM 2023 avslutades och produktionsteknikern Maria Tsychkova har hunnit landa efter några intensiva tävlingsdagar i Gdansk.

Innan sommaren tog vi tempen på Maria Tsychkova som laddade upp inför Yrkes-EM i Gdansk där hon skulle tävla inom CNC-fräsning. Nu är tävlingen avslutad och hon har äntligen hunnit landaefter tävlingens intensiva dagar.

Maria har tidigare erfarenhet av att tävla på VM, vilket var lugnande för nerverna då hon har koll hur internationella tävlingarna går till. Men lite nervös var hon trots allt.

– Såklart var jag nervös, men eftersom vi har en ”familiarization day” dagen innan tävlingen så kunde jag lugna nerverna rätt så mycket. Den dagen får vi se och testa allt vi använder under tävlingen, säger Maria Tsychkova.

Tävlingen var uppdelad i tre olika moduler, där en modul var ”produktion run”. Det innebär att de tävlande skulle producera liknande detaljer. I en annan modul ingick ”customer change” där de efter en timme fick en förändring i ritningen.

– Alla tre modulerna började med programmering i Mastercam, där vi på två moduler redan fick STEP-filer men på den sista fick vi rita upp detaljen och extrudera den. Vi hade antingen en och en halv eller två timmar på programmeringsdelarna. Därefter skulle detaljerna produceras och då hade vi antingen tre eller fyra timmar på oss.

Förra året var landslaget uppdelat i flertal länder och platser, men i år var alla samlade, något som gav Maria mycket energi.

– Det ger verkligen extremt mycket energi att tävla på samma plats som resterande delar av laget, det fick en absolut att kämpa ännu lite hårdare.

Men hur gick det i tävlingen, kammade du hem något pris?

– För min del blev det en poäng på över 700 vilket gav mig en ”medallion for excellence”, vilket tilldelas till de som placerat sig över hälften av deltagarna. I vårt fall var vi då 14 tävlande och tre personer hamnade på pallen och fyra fick en ”medallion for excellence”.

Maria kom hem en medalj rikare och är nöjd över sitt deltagande.

– Såklart hittar man alltid något man kunde gjort lite bättre, men är ändå helt klart nöjd med det jag presterade och nästan viktigaste av allt så hade jag extremt kul nere på tävlingen. Sen är det såklart roligt att min prestation ledde till en medalj och det är extra roligt att kunna avsluta min tävlingsresa på så vis, säger Maria Tsychkova.

Det här är en artikel från Verkstäderna.

Hårdsvarvning: Forskning till industrinytta

Lär dig mer om hårdsvarvning här

Filmer

Hårdsvarvningsprocessen (sve)

Cutting tools for hard turning (eng)

White layer formation in hard turning (eng)

Material för kullager (sve)

Kontakta oss

Projektledare
Seyed Hosseini, RISE Research Institutes of Sweden
010-228 47 57
seyed.hosseini@ri.se

Skärtekniska experter
Jacek Kaminski, Skärteknikcentrum Sverige
072-458 06 26
jacek@sktc.se

Thord Johansson, SST Slitskyddsteknik AB
070-927 20 75
thord.i.johansson@telia.com