När andra satsar på komplexa detaljer med snäva toleranser satsar Rotex på att vara den svenska motsvarigheten till Kina. Med sina egenbyggda maskiner strävar de efter att alltid vara billiga nog att konkurrera med den utländska marknaden och låta svenska bolag handla lågprisdetaljer i Sverige. Rotex vill helt enkelt vara det bästa alternativet för både klimat och plånbok.

Ända sedan starten 1947 har Rotex varit ett framåtlutande bolag. Man startade en liten svarvande industri med sina egenbyggda maskiner i en källare. Snart blev lokalerna för små
och man byggde en liten fastighet ute på några åkrar, som idag är Partille tätort, strax utanför Göteborg. Där finns de kvar än idag. I större lokaler men med samma maskiner som
byggdes 1947. Ja, och några till förstås.

Rotex är ett hållbart företag. Inte bara för miljön men för sina medarbetare. Senast i år restaurerades de gamla maskinerna för att kunna hålla i 50 år till. Och de anställda är en central del i bolagets utveckling. Idag har Rotex 43 egenbyggda svarvar och 13 medarbetare. Ett litet företag med möjligheter att producera stora serier i en kundanpassad produktion.

Genom historien har man tillverkat detaljer till en rad kända produkter. Bland dessa finns detaljer till exempelvis ballografpennan samt Ericssons och Nokias telefoner så länge deras produktion låg kvar i Sverige.

– Vi tillverkade insatsgängor, en liten detalj i mässing, som var gjuten i plasten på Ericssons och Nokias telefoner. Det här är en detalj som vi tog fram en miljard av och till en produkt som många känner till, säger Joel Alexandersson, vd på Rotex.

Kompetensbrist är inte en utmaning för Rotex

Trots att majoriteten av industrisverige skriker efter rätt kompetens ser Rotex inte kompetensfrågan som ett hot. Under alla år har man utbildat och format sina egna medarbetare. Något som har bidragit till att medarbetare stannar och växer med bolaget.

– Vårt hjärta är våra egenbyggda maskiner. Det finns ingen utbildning i världen som ger oss en kandidat som är klippt och skuren för vår produktion. Vi behöver alltid satsa på utbildning internt. Därför satsar vi på människor vi tror på, säger Joel och fortsätter:

– Vi tror att drivna människor som är villiga att lära sig nya saker är de som kommer vara motorn i svensk industri i framtiden.

Han betonar att det tar tid att utbilda sina medarbetare internt innan de blir självgående. Men han menar också att det är tack vare deras sätt att utbilda och kompetensutveckla sin personalstyrka internt som kompetensfrågan är en ickefråga för företaget.

Även om Rotex inte delar upplevelsen av kompetensbrist med övriga Sverige tycker Joel att branschorganisationer som Skärteknikcentrum Sverige behövs. Någon som samlar branschens intressen och en plattform där man som företag själv kan vara med och bidra.

– Jag tror att branschen tacklas med både gemensamma och individuella utmaningar där vi alla sitter på våra egna funderingar och lösningar. Därför har vi valt att gå med i Skärteknikcentrum Sverige – för att få möjlighet att samlas med våra branschkollegor och hjälpas åt att utveckla Sverige som industrination tillsammans, avslutar Joel.

Om Rotex

Sedan starten 1947 har ROTEX försett industrin med automat­svarvade smådetaljer. Här finns unika kunskaper för unika behov, och de har en kapacitet på åtskilliga 10-tals miljoner detaljer per år.

Företaget betjänar kunder inom en mängd olika branscher, såsom el, elektronik, telecom, lås, fästelement och persienner. Med en stark kundbas i Sverige har de även en betydande export till länder som Norge, Finland, Danmark, Lettland, Polen, Tyskland, Holland och Tjeckien.

Deras specialitet ligger i att erbjuda prisvärda automatsvarvade detaljer i mässing och stål.

LÄS MER »

Tillverkningsindustrin är en framtidens bransch. Trots det flaggas det för svåra
utmaningar vad gäller kompetensbrist, att få produktion att stanna i Sverige och ungdomar som inte vet vad industri är. Men hos Tyresö Finmekaniska räds man inte en utmaning. Hela verksamheten bygger nämligen på just det – att hjälpa kunden att tillverka komplexa och utmanande detaljer. Ofta små, tillverkade i kluriga material och med snäva toleranser.

Tyresö Finmekaniska är en till synes liten aktör med sina 14 medarbetare och maskinpark om 15 maskiner. Ändå är man en branschledare inom skärande bearbetning av små detaljer. Som en legotillverkare är produktportföljen bred. Den typiska detaljen är en svarvad produkt under 25 millimeter i diameter med tuffa toleranskrav. De allra flesta produkterna hamnar i medicin-, energi-, elektronik och flygindustrin.

Mikael Sellerstrand är vd på Tyresö Finmekaniska och brinner för svensk industri. Precis som många andra i branschen påpekar han att kompetensbristen är en ständig utmaning. Han menar att bilden av svensk industri många gånger är obefintlig. Särskilt hos den yngre generationen. Och att det kanske inte alltid handlar om att välja bort industri utan snarare inte veta vad den är.

– Jag tycker det är tråkigt att svensk industri inte får större uppmärksamhet. Jag vill se svensk industri som gör reklam för sig. Det borde finnas ett nationellt program för hur vi gör reklam för svensk industri redan på skolnivå, säger Mikael Sellerstrand.

Satsar för framtiden

För att följa med i utvecklingen och vara en aktuell arbetsgivare är Tyresö Finmekaniska öppna för att ingå i samarbetsprojekt med andra aktörer. Näst på tur står utvecklingen av en ny kontrollstation tillsammans med studenter på KTH.

Utöver samarbeten tycker Mikael att det är viktigt att följa teknikutvecklingen och öppna dörrarna till företaget. Därför tar Tyresö Finmekaniska emot studenter för praktikplatser i den mån det går. Där finns möjlighet att visa upp den svenska industrin och dess högteknologiska tillverkningsprocesser från insidan.

– Vi ser det som viktigt att bjuda in studenter till vår verksamhet, både för deras och för vår skull. För oss handlar det dels om att visa den svenska tillverkningsindustrin, dels att hitta nyfikna människor som kan vara med och förstärka vår verksamhet.

Mikael menar att frågan om framtidens kompetens också är ett av skälen till att de valt att bli medlemmar i Skärteknikcentrum Sverige.

– Vi behöver en organisation som engagerar sig i utbildningsfrågor. Det behövs fler tekniker inom skärande bearbetning och vi behöver vara ett kluster av engagerade aktörer för att det ska bli verklighet. Jag hoppas att SKTC får vara en organisation som kommer ha en stark påverkningsgrad i dessa frågor framöver, avslutar Mikael.

Om Tyresö Finmekaniska

Tyresö Finmekaniska är experter på svarvning och fräsning med hög precision. I mer än 50 år har de varit besatta av en enda sak: Att bli bäst på tillverkning av små komplexa detaljer med snäva toleranser. Hela organisationen är uppbyggd för att lösa kundernas utmaningar inom skärande bearbetning. Idag är de en av Europas ledande legotillverkare av svarvade och frästa finmekaniska detaljer.

LÄS MER »

I nästan två årtionden har LBY Tech i Ljungby varit en central aktör inom industrin i Småland. Från att ha fokuserat på tillverkning av verktyg till att nu vara en mångsidig verksamhet som inkluderar legoprodukter och avancerad vattenskärning. Två anställda har dessutom vuxit till tretton. Nu blickar de framåt och investerar i automationsteknik – samtidigt som de fokuserar på att locka unga talanger till branschen.

Investerar i framtiden

Mattias Håkansson, vd för LBY Tech, köpte bolaget för snart 20 år sedan. Nu riktar de in sig på att investera i modern produktionsteknik och automation för att öka effektiviteten ytterligare. LBY Tech investerar sedan en tid tillbaka endast i maskiner med automation. De har dessutom börjat införa separata robotceller till sina maskiner. Fokuset gör att LBY Tech kan behålla en hög kompetensnivå med färre anställda, och Mattias understryker vikten av att anpassa sig till den automatiserade framtiden:

– Vi fokuserar mycket på att modernisera vår maskinpark mot automation och att hålla så mycket som möjligt obemannat. Det är det som är framtiden. Därför tittar vi ständigt på ny teknik som underlättar arbetet för våra medarbetare, säger Mattias.

Att möta kraven på automatisering och hållbarhet går hand i hand. Trots hinder som höjda elpriser väljer de att fokusera på nya, hållbara lösningar även om det kostar mer. Hållbarhet och resursutnyttjande är områden som LBY Tech alltid fokuserat på, menar Mattias, och även om det är utmanande så berättar han att bolaget har kommit en bra bit i arbetet.

Stipendier för skolelever – så ska de locka unga till industrin

Engagemanget för utbildning och ungdomar är en viktig del av verksamheten. Genom att erbjuda praktikplatser, stipendier och aktivt delta i utbildningsråd är de med och formar framtidens arbetskraft.

– Genom att vi varje år delar ut stipendier till industrielever på gymnasiet stärker vi elevernas självkänsla. Och det behövs för att fler ska få upp ögonen för branschen. I stipendierna lyfter vi fram de värden som efterfrågas när vi anställer personal eller erbjuder elever praktikplats, förklarar Mattias.

Mattias tror att både LBY Tech och andra företag i branschen behöver visa vilka möjligheter som finns rent karriärmässigt. Han ser exempelvis att detta delvis kan göras genom att vara aktiv i Skärteknikcentrum Sverige, och på så vis inspirera varandra, medlemsföretagen emellan. Det krävs för att attrahera ännu fler, inte minst unga, i stundande generationsväxling.

– Vill du jobba i en bra arbetsmiljö med fasta arbetstider och bra lön ska du söka dig till industrin. Och vi ska komma ihåg att alla jobb blir mer automatiserade och kommer att fokusera ännu mer på tekniska kunskaper i framtiden. Med den insikten hoppas vi kunna locka fler ungdomar att söka sig till branschen, avslutar Mattias.

Om LBY Tech

LBY Tech är en komplett leverantör som erbjuder prototyper, fixturer och verktyg  till både nollserier och volymproduktion. Företaget har en modern maskinpark för CNC-svarvning, fräsning och vattenskärning, samt hög automationsgrad i sin tillverkning. De har omfattande erfarenhet av att arbeta med olika material och satsar på att kontinuerligt utveckla både produktionsresurser och personal.

LÄS MER »

Med fokus på innovativ tillverkning och avancerad teknik har Aknes Mekaniska etablerat sig i industribranschen i Uppland. De specialiserar sig på skärande bearbetning, svarvning och fräsning – och erbjuder sina kunder en rad olika tjänster. Verksamheten består idag till stor del av unga medarbetare, vilket är unikt för branschen.

Robotteknik väcker ungas intresse för industrin

30 år har gått sedan starten. Nu blickar Aknes Mekaniska framåt mot minst lika många år till. En av de största utmaningarna de står inför är att anpassa sig till den växande automatiseringen inom branschen. Den ökade användningen av robotlösningar har inneburit en omställning för företagets operatörer men de ser också en stor möjlighet i skiftet.

Magnus Aknes, vd på Aknes Mekaniska, menar att de strävar efter att öka intresset för teknikutbildningar och en yrkeskarriär inom industrin. Samtidigt tror han att den tekniska utvecklingen i branschen är positiv för att attrahera yngre medarbetare:

– Teknikutvecklingen gör att fler yngre intresserar sig för industrin. De är generellt sett mer intresserade av robotteknik och automation än den äldre generationen. Så om vi satsar på ny teknik kommer vi också lyckas attrahera fler unga med tiden.

Aknes Mekaniska kommer fortsätta sin satsning på automation och artificiell intelligens. Genom att maximera produktionseffektiviteten per arbetad timme förbereder de sig för en konkurrenskraftig framtid. Samtidigt stötte de på utmaningar när det var dags att implementera robotautomation i verksamheten. Men genom att kontinuerligt utbilda sina medarbetare hoppas de kunna övervinna utmaningarna och fortsätta att växa som ett modernt industriföretag.

Från legotillverkning till mätinstrument vid cancerbehandling

Ett av de uppdrag som Aknes Mekaniska är mycket stolta över, är bidraget till medicinsk teknik. Sedan ett antal år är de med och tillverkar avancerade instrument för mätning av stråldoser vid cancerbehandlingar. Genom att kombinera skärande bearbetning med avancerad teknik har de tagit sig från legostadiet till att vara en betydande aktör inom medicinsk teknik.

– Här har vi snart kommit så långt det går att komma som en legotillverkare – vi är med och
diskuterar design också. Den utvecklingen är väldigt rolig att vara en del av, berättar Magnus.
Magnus förklarar också att det var lite av en slump att verksamheten hittade till
Skärteknikcentrum Sverige:

– Vi gick med hösten 2023 eftersom vi fick känslan om att det lyfts intressanta frågor i nätverket. Det kunde vi inte missa helt enkelt.

Om Aknes Mekaniska AB

Aknes Mekaniska startade verksamheten 1994 i Örbyhus. Genom årens lopp har de byggt upp en gedigen kompetens och modern maskinpark för skärande bearbetning. Tjänsteutbudet har breddats och kompletterats med konstruktionssupport, produktionsteknisk rådgivning, montering och lagerhållning.

LÄS MER »

Att arbeta med ungdomar är en viktig del i att säkra framtiden hos SCHUNK. Inte bara i Sverige utan i hela koncernen. Dessutom vill de ta ett helhetsgrepp och göra branschen attraktiv.

I Tyskland driver Schunk sina egna gymnasieskolor med tydlig industriinriktning. Ungdomsarbetet genomsyrar hela koncernen och finns i deras DNA. Därför har man valt att engagera sig i generation Z på flera sätt.

En del i det arbetet sker i samarbete med yrkeshögskolan där man sitter med i ledningsgruppen. Där finns möjligheten att representera branschen och styra utbildningen så att den passar det som industrin verkligen behöver. Sedan länge har bolaget också engagerat sig i industrins yrkestävlingar och stått som sponsor för de svenska mästerskapen. Under årets yrkestävlingar ställer de upp som ambassadör åt Rasmus Hellmark och Algot Nordkvist från Mälardalens Tekniska Gymnasium som tävlar i Yrkes-SM i CNC-teknik.

– Vi ser tydligt att det finns en större stolthet i att jobba i verkstadsindustrin när vi tittar på våra skolor i Tyskland. Där är det vanligt att ungdomar väljer en karriär inom industri. Vi vill att det ska vara ett lika självklart val i Sverige. Därför engagerar vi oss i generation Z och vill finnas på de arenor där de befinner sig. Där bland skolorna och industrins yrkestävlingar, säger Roger Cronholm.

Svårt att hitta rätt kompetens

En återkommande utmaning för den svenska industrin är att hitta rätt kompetens. Men som verktygsleverantör menar Schunk att det inte bara är en svårighet att hitta och anställa kvalificerade CNC-tekniker utan att det är lika utmanande att hitta tekniska säljare.

– Många gånger är en teknisk säljare faktiskt en operatör i grunden. Som säljare måste du ha bra koll på produktion för att vara trovärdig. Därav plockar vi ofta duktiga operatörer till att bli tekniska säljare. Som det ser ut idag flyttar vi kompetens mellan bolag och yrken i större utsträckning än att anställa ny.

Och en teknisk säljare är inte bara viktig för det enskilda företaget och deras affärer. En teknisk säljare är också den som kan den senaste tekniken. Den informationen är avgörande om Sverige som industrination ska kunna utvecklas och mätas med övriga världen

Industri – en plattform för karriär

Industrin är en utmärkt bransch för den som vill göra karriär.  Det är varken ovanligt eller omöjligt att gå från en operatörstjänst till att en dag bli teknisk säljare, produktionschef eller vd. Roger började själv på en industriskola och har sedan dess jobbat på flera olika positioner innan han blev försäljningschef på Schunk. Han menar att en industriutbildning är en bra grund att stå på oavsett vad en vill bli.

– För den som väl har kommit in på en industri finns egentligen inga gränser för vad man kan bli. Där kan man röra sig mellan olika yrken och bolag i all oändlighet. Det finns ingenting som säger att en svarvare eller fräsare inte kan vara vd om några år.

Men trots att industrikompetens är en bristvara och möjligheterna till utveckling är stora finns det svårigheter i att nyanställa kompetens. Därför automatiseras nu processer för att branschen ska kunna fortsätta utvecklas. Men med automation kommer också nya yrken som kräver annan typ av kompetens.

– Alla ser problemen i kompetensfrågan och gör vad de kan för att lösa den. I och med att industrin bara blir mer och mer teknologisk krävs ny kunskap. Dagens industri är som klippt och skuren för generation Z. De är uppvuxna med tekniken i handen och har en enorm fördel i den automatisering som håller på att ske, avslutar Roger.

I Schunks vardagliga arbete ingår att vara en förebild för svensk industri. De vill vara med och visa de möjligheter som finns för den som väljer branschen. Därför har man också valt att engagera sig som ambassadör i yrkestävlingarna. Det är ett sätt att visa både ungdomarna och branschen att generation Z behövs.

Om SCHUNK

SCHUNK Intec AB, med placering i Södertälje är ett helägt dotterbolag till det familjeägda företaget SCHUNK i Lauffen am Neckar, Tyskland. SCHUNK har mer än 3 500 anställda globalt. Vi tillverkar produkter och system för uppspänning och automation. Vi är marknadsledare i Europa av gripdon till industrirobotar.

LÄS MER »

Svensk industri ligger i framkant, är en high-tech bransch som bygger på precision och noggrannhet och som dessutom ger högavlönade jobb med stora utvecklingsmöjligheter. Ändå är det få som väljer att göra karriär inom industrin. Det vill Stenbergs vara med och ändra på. Därför är de nu ambassadörsföretag åt ett lag från Lichron Teknikgymnasium i Ungdoms-SM för CNC-teknik.

Hur kan det komma sig att en bransch med så fina framtidsutsikter inte får mer uppmärksamhet. Industrin är en bransch som varit med och byggt Sverige. Det är också en bransch som fortsatt vill vara världsledande och utvecklas. Ändå är det få som pratar om den som en framtidsbransch. En anledning tycks vara dålig koll på vad industri egentligen är. Och ofta grundar sig fördomar i okunskap och vagt intresse.

Stenbergs är ett av de företag som valt att investera både tid och pengar i att göra branschen synlig och attraktiv. Mathias Holmqvist jobbar med rekrytering på Stenbergs och tycker sig se ett glapp i samhället där skolor inte värderar industrikunskap tillräckligt högt. Därför vill Stenbergs vara med och visa vägen. De tror nämligen på ung kompetens och vill att fler ska hitta till branschen.

Investerar för framtiden

Tillsammans med Skärteknikcentrum Sverige vill Stenbergs vara med och synliggöra de unga talanger som finns och visa att de är viktiga för branschen. Industrin har sedan fler år tillbaka jobbat i motvind när många jagar häftiga högskoletitlar.

– Det är dags att sätta yrkeshögskola, praktiska utbildningar och lärlingsutbildningar på kartan. Här finns precis den kompetens som industrin behöver. Vi behöver prata gott om den här typen av utbildningar och visa att de leder till bra jobb. I den här branschen sker utvecklingen snabbt, säger Mathias Holmqvist.

Stenbergs är inte med och stöttar industrins yrkestävlingar enbart för egen vinning. De vill ta ett helhetsgrepp om kompetensfrågan och framtiden för svensk industri. Genom att vara en del av evenemanget vill man vara en förebild för andra i branschen.

– Vi investerar i framtiden. Och vi vill visa alla som ännu inte vet vad industri innebär att vår svenska industri är riktigt bra. Här behöver vi vass kompetens som förstår ettor och nollor, matematiska formler och programmering. Vi behöver genier, säger Mathias.

Vad kan branschen göra annorlunda för att säkra framtidens kompetensbehov?

Kompetensfrågan är bred och den handlar inte bara om generation Z. Nej, kompetensbristen löser sig inte enbart med den unga generationen. Det krävs att människor i andra branscher och yrken kan tänka sig att skola om sig och välja industri. En av nycklarna till att fler väjer industrin som arbetsgivare kan vara att föra branschen in i ljuset. Det är en enorm möjlighet att fånga intresse bland de som ännu inte vet vad industri är. Där finns ett oskrivet blad där branschen själv kan välja vad som ska skrivas.

Mathias menar att insatser man som aktör i branschen kan göra för att attrahera kompetens är att jobba med högskolan. Öppna upp för LIA-platser, erbjuda case för examensarbeten eller bjuda in till studiebesök. Bli bättre på att marknadsföra sig och sina medarbetare, lyfta unga som valt industrin som sin bransch och våga investera på platser där målgruppen befinner sig.

– Generation Z är födda och uppvuxna med teknik. Det är de som kommer kunna hjälpa oss att utvecklas och skapa möjligheter där vi inte vet att möjligheter finns, säger Mathias.

Utmaningarna för branschen ser liknande ut och kompetensfrågan är ett dilemma för de allra flesta. Stenbergs har valt att ta saken i egna händer och utbildar kompetens internt. Dessutom använder de valideringsverktyg för att kartlägga sin kompetens.

– En bra medarbetare behöver inte vara den som kommer till oss och kan allt. En bra medarbetare är också en driven individ som är villig att testa någonting nytt och lära sig nya saker, avslutar Mathias.

Om Stenbergs

Stenbergs har varit en naturlig partner för verkstadsindustrin sedan 1919 och erbjuder svensk industri ett brett utbud av maskiner, automation och tjänster.

LÄS MER »

Industrin har under många år haft svårt att hitta rätt kompetens. Idag är valen fler och individen svår att lura. Att pressa fram rätt kompetens är inte vägen framåt. Men var finns rätt kompetens för framtidens industri egentligen?

Gnosjö Automatsvarvning har länge engagerat sig i frågan. Inte bara för rädda den egna verksamheten men för att Sveriges fortsatt ska stå konkurrenskraftigt mot övriga världen. En av de viktiga frågorna i att framtidssäkra svensk industri har därför kommit att bli just kompetensfrågan och att lyckas attrahera generation Z och de generationer som kommer efter.

Inför årets satsning av industrins yrkestävlingar är Gnosjö Automatsvarvning ambassadörer åt Felix Stigsson och Sebastian Demirovic från Vilhelm Mobergsgymnasiet. De båda är två av talangerna som tävlar i SM i CNC-teknik på Elmia Produktionsmässorna i maj. Som ambassadör är man en förebild för både de tävlande och företagen i branschen. Genom att vara en ambassadör och heja fram sitt lag till och under Yrkes-SM är man också med i arbetet i att öka attraktiviteten för yrkena.

Sponsring för framtiden

För Gnosjö Automatsvarvning innebär ambassadörskapet mer än bara sponsring. Att engagera sig i tävlingen är ett sätt att visa att man tar ansvar för svensk industris framtid. Inte bara genom att göra branschen synlig utan också genom att visa framtidens medarbetare att man bryr sig.

Bland de tävlande finns massor av vass kompetens som snart står redo att äntra branschen. Att vara en del av yrkestävlingarna är också ett sätt att visa upp sig som arbetsgivare för de som snart ska ge sig ut på arbetsmarknaden.

– Vi vet att vi står inför en enorm kompetensbrist nu och de kommande åren. Jag tycker det är konstigt att inte alla tar frågan på allvar. Att engagera sig i framtidens medarbetare kan vara en nyckel i kompetensbristen. Inte bara för den egna verksamheten utan för svensk industri i stort, säger Linda Fransson, vd på Gnosjö Automatsvarvning.

Jobbar strategiskt långsiktigt, men hur?

Gnosjö Automatsvarning gör vad de kan för att bidra till en konkurrenskraftig svensk industri. Medverkan i industrins yrkestävlingar är bara en av många satsningar. Dels engagerar sig företaget i Industrinatten. En satsning för årskurs åtta där de får möjlighet att besöka industrin och se vad den egentligen har att erbjuda, vilka typer av människor som jobbar där och vad de tycker om sin arbetsplats. Dessutom tar man kontinuerligt emot prao-elever från gymnasieskolans industriprogram och LIA-praktikanter från både högskola och yrkeshögskola.

– Genom att bjuda in till oss får vi möjligheten att visa vår verksamhet och oss som arbetsgivare samtidigt som vi kan få inspiration och svar på frågor som vi inte ens visste att vi hade. Jag tror det är viktigt att ta emot inspel utifrån och utvecklas tillsammans med framtidens arbetskraft.

Ja, att testa sig fram och bryta ny mark är ingenting nytt för Gnosjö Automatsvarvning. Att göra, ur allmänhetens ögon, ”tokiga” satsningar är numera regel snarare än undantag. Tillsammans med sina medarbetare har de testat lite av varje för att attrahera ny kompetens.

De har byggt en VR-simulator med gamification för att nå nästa generations medarbetare. Den har de dessutom ställt ut på DreamHack för att nå generation Z på deras arena. Bland deras satsningar finns också bygget av en egen hundgård, medarbetarnas egen lönemodell, anställningen av en egen yrkeslärare och skapandet av den egna mediaplattformen Brave New Business.

– Vi vet att det finns färre människor än arbetstillfällen i landet vilket get gör att det redan nu är arbetstagarens arbetsmarknad. Framtidens medarbetare kommer inte ställa upp på dåliga villkor och som arbetsgivare är det ingen idé att vara en nejsägare. Det gäller att våga testa nytt och utmärka sig i bruset av arbetsgivare. Industrin måste bli bättre på att visa möjligheter. Där vi vill vara en förbild för branschen.

Om Gnosjö Automatsvarvning

Gnosjö Automatsvarvning är sedan 1974 specialiserade på svarvning av komplexa detaljer i stora serier med krav på högsta precision. I maskinparken ingår rundbordsautomater, Hydromat och CNC-svarvar.

LÄS MER »

Iscar har under många år varit en del av Skärteknikcentrum Sveriges satsningar för unga yrkestalanger. Under 2024 är Iscar ambassadörer för Måns Kronmar och Emil Bermå Alexandersson från Vilhelm Mobergsgymnasiet som i maj på Elmia Produktionsmässor tävlar i SM i svarvning. 

Varför engagerar sig en verktygsleverantör med ungdomar och utvecklingen av CNC-teknik?

Att svensk industri står inför enorma utmaningar vad gäller kompetensförsörjningen har inte undgått någon. Det saknas arbetskraft redan idag och siffran beräknas stiga de kommande åren. För att svensk industri ska kunna fortsättas utvecklas krävs att den unga generationen ser industrin som en möjlig arbetsgivare. Iscar jobbar därför mycket med gymnasieskolan för att visa den bredd som industrin kan erbjuda.

Trots att en verktygsleverantör som Iscar inte är i direkt behov av CNC-operatörer ser de stora fördelar i att engagera sig i industriprogrammen och yrkestävlingar. Många gånger väljer en operatör att vidareutbilda sig eller gå vidare till en tjänst som servicetekniker, teknisk säljare eller produktionstekniker senare och för Iscar är dessa roller den viktigaste kontakten på tillverkande företag.

– Det är ett förlegat tankesätt att tro att en individ ska stanna på en arbetsplats under alla sina yrkesverksamma år. Så kanske det var förr men idag lever vi en värld som ställer om snabbare än någonsin. Det kommer vår kompetens också att göra, säger Björn Håkansson, marknadschef på Iscar.

Därför menar han att det är viktigt att investera i ungdomarna och lära sig förstå varför de väljer, eller inte väljer, ett yrke eller en arbetsgivare.

Fler satsningar för framtiden

Att våga satsa för framtiden är kanske viktigare nu än någonsin. För trots oroliga tider och svajiga ekonomier har industrin fortsatt tuffa på. Många verksamheter vill utvecklas och utvidgas men saknar kompetens nog för att göra det. För att framtiden ska se lika bra ut för den svenska industrin som historien har gjort krävs att fler öppnar ögonen och får chansen att ta del av vad industrin verkligen är. Högteknologisk, precis och viktig.

Iscar har valt att göra en del av sin framtidssatsning genom att möta den unga generationen där de finns, på gymnasieskolan. Där har man ställt ut en egen minimässa för att visa sin verksamhet och de möjligheter som finns hos Iscar som arbetsgivare. Men de har också genomfört utbildningar och pratat om branschen i stort och de tusentals karriärvägar som finns. Hos Iscar arbetar många produktionstekniker och säljare som en gång varit just CNC-operatörer.

– Det är viktigt att förstå att grundläggande kompetens inom CNC-teknik blir till hela branschens fördel. Människor med bred kompetens och erfarenheter inom olika yrken kan skapa en medarbetare med precis de kompetenser som någon annan i branschen behöver längre fram, säger Björn.

Han menar också att elever på industriprogrammen kanske drömmer om att bli exempelvis tekniker och CAM-beredare i framtiden. Industrin måste bli bättre på att visa att sådana tjänster kan vara nästa steg efter att ha arbetat några år som CNC-operatör. Många mindre företag erbjuder det till och med i samma tjänst. Där är det inte ovanligt att en medarbetare gör både och – bereder och kör programmen.

Framtiden är inte historien

Att branschen är en framtidensbransch är det inget att orda om. Automation, robotar och en teknikutveckling som går som tåget innebär att industrin står inför stora förändringar. Den kompetens som varit avgörande förut kommer se annorlunda ut i framtiden.

Iscar har sett en förändring i vad deras kunder söker. I dagsläget är många industrier hårt belastade och har inte tid att göra optimeringar på egen hand. För en verktygsleverantör handlar det inte längre enbart om att leverera verktyg. De behöver också vägleda tillverkande företag i vad de ska välja och varför.

– Det är inte bara industribranschen som kommer se annorlunda ut i framtiden. Framtidens medarbetare kommer inte att se på saker på samma sätt som de medarbetare vi har idag. Branschen måste därför anamma det som är viktigt för nästa generations medarbetare och våga utvecklas tillsammans med dem, säger Björn.

Om Iscar

Iscar är ett världsledande företag som utvecklar och tillverkar verktyg för skärande bearbetning. Iscar Sverige med huvudkontor i Uppsala marknadsför och säljer med hjälp av ett 45-tal medarbetare ett komplett sortiment av lösningar för fräsning, hålbearbetning, svarvning, avstickning och verktygshantering till svensk verkstadsindustri.

Iscar Sverige jobbar nära kunden för att med tekniskt kunnande och innovativa lösningar öka kundernas produktivitet och lönsamhet.

LÄS MER »

En branschorganisation kan påverka samhället på ett helt annat sätt än ett enskilt bolag kan. Men för att få ut det bästa av medlemskapet gäller det att engagera sig. Det menar Niclas Mårtensson, vd på Ekets Uppåkra, som är ett medlemsbolag i Skärteknikcentrum Sverige.

Det har nu gått fyra år sedan Ekets Mekaniska och Uppåkra Mekaniska slogs ihop till en gemensam koncern. Det är två bolag med olika inriktning, där Ekets levererar komponenter till försvarsindustrin och tillverkar finmekanik, medan Uppåkra i Skillingaryd har inriktning mot lastbilar, entreprenadmaskiner och kullager. Från och med den 1 november 2019 är Niclas Mårtensson ny vd för koncernen. Ett uppdrag som han tog sig an efter många år som vd för Bufabs dotterbolag Bufab Lann, i Värnamo.

– Jag har i princip jobbat i hela mitt vuxna liv på Bufab, och haft en fantastisk resa. Jag har trivts där jag var och ofta tackat nej till rekryterare innan jag ens lyssnat färdigt på vad de haft att säga. Men i mitt huvud har jag förstås funderat på vad som skulle kunna få mig att flytta på mig, säger Niclas Mårtensson.

När vd-posten på Ekets Uppåkra dök upp var det rätt tajming i livet, och en utmaning han inte kunde tacka nej till. Bytet av jobb har inneburit att gå från en större verksamhet till en mindre, men samtidigt att ta steget från dotterbolagschef till koncernchef, och därmed ett större inflytande.

– Det är fortfarande två rörelsedrivande bolag, men vi jobbar på att föra dem närmre varandra. Det finns en hel del att göra när det gäller att utveckla entreprenörskapet och göra investeringar. Och så rena samordningsfrågor förstås, säger Niclas.

Bara några månader efter att han tillträtt som vd slog pandemin till, våren 2020, och allt förändrades.

– Runt den 22-23 mars var det som att de större kunderna bara slog av strömknappen. Det gick inte att kommunicera med dem på två månader. Nu kör de däremot rätt hårt och tycker att vi ska köra på precis som innan. Men hela kedjan måste ju funka, med underleverantörer som ska hinna ikapp. Det är en tuff situation, men lärorikt.

Nicklas var tidigare ordförande i Riksföreningen Skärteknikcentrum Sverige

Att Ekets Uppåkra skulle bli medlemmar i Skärteknikcentrum Sverige var något av en självklarhet för Niclas Mårtensson. I flera år var han själv ordförande i Riksföreningen Skärteknikcentrum Sverige, innan han klev av, hösten 2018.

– Alla vet att kompetensutveckling är oerhört viktigt för vår bransch. Och när det gäller den biten har Skärteknikcentrum Sverige dels egna produkter och tjänster som kan vara till god hjälp för medlemmarna. Men organisationen kan också agera språkrör för branschen, säger Niclas.

Han menar att de flesta bolag var för sig är för små för att göra sig hörda, inför fackföreningar, myndigheter, regering. Och de flesta har inte resurser för att jobba med viktiga branschfrågor.

– Sedan är det en stor fördel att lära känna varandra i nätverket. Man kan inbilla sig att ens egen låda är så hemlig att den ska ingen se in i. Men det är ingen rocket science. Vi gör alla ungefär samma saker.

På nya arbetsplatsen upplever han att det har varit en lite mindre öppen atmosfär än han varit van vid sedan tidigare. Men det vill han förändra.

– Man har mycket att vinna på att träffa kollegor, man får alltid med sig något positivt. Det handlar inte om att man ska kopiera varandras ritningar. Men det är oerhört värdefullt att kunna ringa till någon och fråga, hur gjorde ni där? Oftast är vi inte mer konkurrenter än så, säger Niclas Mårtensson.

Det kan gälla att få referenser på maskinleverantörer, att diskutera utbildningsfrågor, eller något helt annat. Många har liknande problem och utmaningar, menar Niclas, och då kan man hjälpas åt.

– Vi som var med från början hade en öppen inställning till att prata med våra kollegor i branschen, men jag tror att Skärteknikcentrum har bidragit till att öppna ögonen för flera. Med en organisation kan man jobba mer strukturellt med frågor som kompetensutveckling, kompetensvärdering och hur man tillsammans kan påverka samhället i stort.

Varumärkesbyggnad och engagemang

Precis som branschen i stort dras Ekets Uppåkra med den ständiga frågan om hur man ska jobba med rekrytering och kompetenssäkring.

– I dagsläget är vi skitdåliga på det. Vi stred med det även på min gamla arbetsplats. Det finns mycket jobb att göra där, även om det just nu är det lite dålig tajming i och med att pandemin har lett till en del permitteringar och uppsägningar, säger Niclas Mårtensson.

Han tror mycket på varumärkesbyggande. Inom den skärande bearbetningsindustrin sysslar man med tjänster, inte färdiga produkter, men som arbetsplats och tillverkare måste man ändå bygga sitt varumärke.

När det gäller kompetenssäkring och kompetensutveckling tycker Niclas att Skärteknikcentrum Sverige är en ovärderlig resurs.

– Man orkar aldrig med det på bolagsnivå. Men samtidigt beror den egna utvecklingen helt på vilken insats man gör med tid och engagemang. Man kan betala sitt medlemskap och låta andra sköta branschen. Men om man lägger ner lite engagemang och tid och är med på träffar så får man ut så mycket mer av det, säger Niclas Mårtensson.

Från sin tid som ordförande bär han med sig många erfarenheter av vad en organisation kan göra för sina medlemmar, men också insikten i att det förstås är medlemmarna som utgör organisationen.

Så hur får man fler medlemmar att engagera sig?

– Det är en bra fråga. Hur får vi fler medlemmar och hur får vi med fler medlemmar på träffarna? Det är inte alltid så lätt. Det verkar som att en del företag gladeligen kan lägga 10 000 kronor på en hockeystol i en arena, men att lägga samma summa på en branschorganisation går inte. Det är som att det är olika konton.

Kanske är engagemanget lite av en ”svensk” utmaning också, funderar Niclas Mårtensson.

– Vi svenskar vill ju gärna ha saker serverade. Vi är vana vid tanken på att bli servade av stat, kommun och landsting. Man har förväntat sig att skolan ska leverera färdig personal. Men vi måste ju engagera oss för att få folk att jobba hos oss.

Om Ekets Upåkra

Ekets Group grundades 2016 och består av Ekets Precision och Ekets Uppåkra, två anläggningar med kompletterande kompetenser, uppbackade av en gemensam organisation. Bolaget står för precision, innovation och lyhördhet och är ett av norra Europas mest kvalificerade företag inom skärande bearbetning.

LÄS MER »

Från gäddsaxar till takräcken, cykelvagnar och taktält. Idag är Thule ett globalt varumärke. Men allt började i Småland, där man fortfarande utvecklar och tillverkar produkter för det mobila friluftslivet.

Allt började i det lilla småländska samhället Hillerstorp 1942, då Erik Thulin startade Metallfabriken Thule. Idag känner de flesta till Thules produkter – vars syfte är att göra det lite enklare att ta med sig allt man behöver och vill ha, när man ska ut på äventyr. Men faktum är att företagets allra första produkt var en gäddsax. Det skulle ta 20 år innan den riktiga storsäljaren – takräcke för skidor – såg dagens ljus i sin ursprungliga form.

– Takräcken är fortfarande en av våra främsta produkter, men idag har vi en bred produktportfölj som vi utvecklar och producerar, säger Joakim Kilén, avdelningschef för verktygsavdelningen på Thule.

Under åren har de där takräckena utvecklats för att bära både cyklar, kajaker och surfbrädor. Den första skidboxen kom ut på marknaden 1977, med Ingmar Stenmark som ambassadör, och under de följande decennierna tillkom bland annat cykelvagnar, ryggsäckar och taktält. Våren 2022 lanserades företagets senaste nyheter – bilbarnstolar och transportlösningar för att ta med sig hund.

I Hillerstorp finns fortfarande företagets globala utvecklingsavdelning, liksom en betydande produktions- och verktygsavdelning. Men Thule har även tillverkning i andra länder i Europa, samt USA.

– Det är lite uppdelat. Här i Hillerstorp gör vi takräcken som kan gå direkt till kund. I Polen är det barnvagnar och cykelhållare, och takräcken som går till biltillverkare. I Tyskland, Storbritannien, Brasilien och även till viss del i USA tillverkar vi våra takboxar, säger Joakim Kilén.

I presshallen i fabriken i Hillerstorp, där man har ett 15-tal presslinor med presskrafter från 80 till 400 ton, gör man också plåtdetaljerna till de flesta av Thules produkter.

Från verktygsmakare till verktygstekniker

Thule Groups egen verktygsavdelning, som Joakim förestår, gör alla pressverktyg. Det är en relaltivt stor egen verktygsavdelning med 43 anställda. För Joakim Kilén är just verktygsmakeriet en hjärtefråga, något han jobbat med i hela sitt vuxna liv. Men det som förut kallades verktygsmakare är idag snarare en verktygstekniker. Idag krävs mer specialkunskap om varje steg i verktygsmakeriet.

– Förr gjorde en verktygsmakare allt, från idé på en detalj som det behövdes verktyg till, till färdigt verktyg. Samma person gjorde skissen, tog fram materialet, kapade, fräste, formade det och satte ihop delarna till ett verktyg, filade och gjorde allt för att ge detaljen rätt funktion, säger Joakim.

I dag är det mer fokus på vissa delmoment. Man konstruerar i CAD-miljö och det krävs generellt mer expertkunskap i varje steg, menar han.

– Här på Thule har vi hela kedjan. Men inte all kunskap i samma person. Det finns en del små företag som dock fortfarande gör som man gjorde förr.

Verktygsavdelningen har idag 15 CNC-maskiner – svarvar, fräsar, gnistar. Man har även tre palettsystem, alltså styrda fleroperationsmaskiner med automatisering – där ett flertal olika verktyg växlar automatiskt.
I fabriken i Hillerstorp finns också en stor monteringshall med helautomatiska monteringslinor för olika typer av produkter.

– Här monteras alla fästen till takräckena, som sedan packas och blir färdiga för leverans.

Rekrytering pågår

De senaste åren, inte minst under pandemiåren, har Thules försäljning ökat betydligt. 2019 tillverkade man 25 miljoner plåtdetaljer i presshallen. 2021 var siffran 53 miljoner. Alltså mer än en fördubbling på bara ett par år. Samtidigt har naturligtvis investeringarna varit stora, inte minst på verktygs- och pressavdelningen, där maskinparken vuxit. Antalet anställda har också ökat, från 20 personer på verktygsavdelningen 2018 till dagens personalstyrka på 43. Men att hitta rätt kompetens är svårt.

– Jag är engagerad på Yrkeshögskolans Campus i Värnamo. Yrkeshögskolan. Därifrån kan vi få någon ibland. Vi har annonser ute, har kontakt med rekryteringsföretag som hjälper oss, säger Joakim Kilén.

Han vill gärna vara med och prata med skolungdomar som funderar på vad de vill göra i framtiden. Han bjuder in dem på studiebesök och åker ut till skolorna när det finns möjlighet. Allt för att bädda för en bättre tillgång till kompetens framöver.

– Vi söker verktygstekniker. Men de som har mekat med annat, med bilar kanske, är också jätteintressanta. Dem lär vi upp internt.

Thule samarbetar mycket med Yrkeshögskolans Campus i Värnamo och utbildar redan anställd personal där.

– Vi kan också erbjuda LIA-praktik och på så vis knyta upp dem lite till Thule. Vi jobbar på olika sätt med rekryteringen.

Joakim Kilén tror i likhet med många andra att man måste jobba med att städa bort känslan av att industrijobben är skitiga och tunga, trots att det idag är en högteknologisk och modern miljö.

– Men problemet är nog faktiskt även ungdomarnas föräldrar. Deras syn på verkstadsindustrin är ofta att det är skitigt, tungt och dåligt betalt. Det påverkar ju också deras barns vägval.

Valideringen visade vägen

Joakim Kilén ingår i en grupp som tar fram en valideringsmodell för verktygstekniker. Ett arbete som drivs av Skärteknikcentrum Sverige. Det var startskottet som fick Thule att ta steget och bli medlem i branschorganisationen.

– Jag tror mycket på valideringsmodellerna. Det är ett bra sätt att säkerställa att man har rätt kompetens i företaget.

Än är inte valideringen för verktygstekniker klar att sättas i bruk, men det finns mycket annat som Joakim Kilén ser fram emot när det gäller medlemskapet i Skärteknikcentrum Sverige.

– Jag tror vi har mycket att bidra med som företag. Thule har varit väldigt framgångsrikt de senaste åren. Vi har lärt oss väldigt mycket och har stor erfarenhet, även på verktygssidan. Och så ser jag fram emot någon form av sammankomst eller träff där man kan nätverka och få lite nya kontakter. Jag tror mycket på nätverk med andra företag som kan visa nya vinklar på saker vi har gemensamt, säger Joakim.

Om Thule Group

Thule Group är ett globalt sport- och fritidsföretag. De erbjuder produkter av hög kvalitet, med smarta funktioner och hållbar design som gör det lätt för människor världen över att leva ett aktivt liv. Under mottot Active Life, Simplified. och med ett fokus på konsumentdriven innovation och ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv utvecklar, tillverkar och marknadsför de produkter inom produktkategorierna Sport&Cargo Carriers, Juvenile & Pet Products, RV Products och Packs och Bags & Luggage.

Thule Group har cirka 2 600 anställda vid 9 produktionsanläggningar och 35 försäljningskontor över hela världen. Produkterna säljs på 138 marknader och försäljningen under 2023 uppgick till 9,1 miljarder kronor.

LÄS MER »